Glas & porslin

 

När vi går på auktioner eller loppisar så är det nog glaset som först drar till sig vårt intresse. Det kan vara allt från signerat konstglas av modernare snitt som t ex Bertil Vallien, Ulrica Hydman och Erik Höglund till äldre målade karaffer och vaser eller varför inte ett vackert fotfat i pressglas.

Priset varierar ju väldigt kraftigt mellan dessa föremål men jag kan tycka att några assietter i pressglas med ett fint pressat mönster för några tior kan vara precis lika vackra som en glasbåt av Bertil Vallien som kostar många tusenlappar. När man har ett intresse så är det känslorna som styr, inte prislappen. 

 

Gammalt glas är oftas svårt (ibland omöjligt faktiskt) att härleda till ett visst glasbruk. Precis som idag, så kopierade man även då gärna saker som sålde bra och därför så har ett mönster som såldes bra i princip gjorts på samtliga glasbruk med samma slags tillverkning. I Sverige fanns det under 1800-talet 97 glasbruk som var verksamma under olika perioder... För att kunna veta vad som har gjorts på vilket glasbruk så är gamla priskuranter ett bra hjälpmedel. I dessa priskuranter kan man se vilka artiklar som har gjorts i olika mönster, storlekar mm.

  

För att tillverka glas behövs bl a sand, kalk och soda och för att kunna driva glasbruket krävdes stora mängder ved. Valet av placeringen av glasbruken gjordes just med tanke på tillgången på råvaror men även tillgången på kommunikationer påverkade då råvaror skulle fraktas till glasbruken och varorna skulle kunna fraktas därifrån. Visste ni förresten att vårt kanske mest kända glasbruk Orrefors från början var ett järnbruk...

Glastillverkningen under 1850-1900 producerade stora mängder olika produkter som inte bara kunde säljas lokalt utan dessa produkter fraktades långa vägar och såldes även utomlands och gav många arbetstillfällen till bygden. Ett glasbruk var en ganska stor arbetsplats där det kunde finnas upp till 500 heltidsanställda och ibland lika många dagsverkare som hade tillfälliga arbeten. De kvalificerade arbetsuppgifterna sköttes oftast av gamla glasarbetarsläkter som många hade anor från bland annat Tyskland. Till de enklare arbetsuppgifterna i hytta, sliperi, lager, sågverk och jordbruk så rekryterades oftast arbetare från bygden. Kvinnorna hittade man i glaskammaren där sortering och paketering sköttes, de var inte välkomna i hyttan. Ofta så växte det upp ett helt litet samhälle runt om glasbruken med egna skolor, affärer, sågverk, jordbruk och kvarn för att kunna förse alla arbetarna och deras familjer med mat och annat. 

   

Välkommen

Välkommen till www.hedangen.n.nu.

Nyhetsbrev

Länkar